På upptäcksfärd med Martin

Efter jobbet var det dags för mig och Martin att bege oss iväg på vår andra tur tillsammans. Vi hade bestämt att cykla till Gustavsberg och vidare till Vaxholm via Tynningö och två färjor (en bilfärja och en Vaxholmsbåt) och sedan tillbaka till stan. Eftersom vi båda jobbar inne i stan sågs vi utanför Konserthuset på Sveavägen strax efter kl. 16.

Det är verkligen grymt mycket folk inne i stan, bilar och cyklister, tur att man har ringklocka (!) så det var skönt när vi kom ut från tullarna och kunna rulla på lite fortare.

I början, när vi sväng av mot Gustavsberg var det mycket uppför och det gick lite trögt, men sedan släppte det med mycket nedför med hög hastighet ända fram till bilfärjan vid Norra Lagnö. Efter en kort paus kom färjan och vi kunde fortsätta turen ute på Tynningö. Det var mitt första besök på denna, lite backiga ö, i alla fall på huvudvägen. Åtta minuter innan nästa färjan skulle avgå från Norra Tynningö till Vaxholm var vi på plats. Snacka om bra timning!

Passade på att provcykla på Martins Cervelo innan färjan gick. Vilken grym cykel! Grymt lätt att cykla på, och jag som tyckte att min racer var snabb och lätt. ;-)

På Vaxholmsfärjan började vi snacka med killen som skötte landgången och biljettförsäljningen. Han visade sig också vara en cyklist som cyklat Vätternrundan, tillsammans med ett gäng från jobbet, som också siktade på Roslagshösten. Kul!

Efter Vaxholm rullade det på bra med hög snitthastighet. Martin drog och jag låg bakom. Tyvärr råkade jag cykla på någon hålighet i marken eller något, vilket resulterade i en punka på framdäcken. Efter en stunds meckande var vi tillbaka på banan och passerade Norrtäljevägen.

Vi cyklade lite fel en kort bit och hamnade på en grusväg. Och vad händer då! Jo, jag får punktering nummer 2 (!) på samma däck. Snacka om maximal otur. Men denna gång gick de fortare att byta slang. Hade ju vanan inne! :-) Och god assistans från Martin.

Sedan rullade det på rätt fort in till stan, via en skön avslutade tur ute på Norra Djurgården (Stora skuggan), även om jag var rätt seg i benen/kroppen på slutet...

Fick lite känningar i knät sista biten, och efter att vi skilts åt blev det grymt lugn färd hemåt. Rullade i princip hela vägen hem sista 8-9 km eftersom jag hade ont i knät. Dock långt ifrån lika ont som på Vätternrundan och nu, efter att ha vilat en stund hemma, känns det genast bättre.

Ser redan fram efter vår nästa gemensamma tur!

Strax dags att kliva på bilfärjan till Tynningö.

På bilfärjan.

Framme på ön.

Max 50 km/h!

Väntar på Vaxholmsbåten.

Martin med sin Cervelo.

Det går att betala med kort på Vaxholmsbåten!

Framme i Vaxholm.