Vätternrundan 2011

Mer än nöjd efter målgång!

Så var det äntligen dags för årets Vätternrundan. Efter förra årets nybörjarmisstag (då jag höll alldeles för låg kadens och således fick löparknä efter ca 20 mil) kände jag mig riktigt förberedd när det var dags att ställa sig i startfållan strax efter klockan fyra lördag morgon med målet att ta sig runt på under 11 timmar.

Totalt hade jag fått 265 mil i benen under våren och flera längre cykelpass i klunga hade hjälp mig att få mycket erfarenhet och träning.

Förra årets runda (min första) genomförde jag på helt egen hand med i princip ingen klungkörning alls, så att starta tillsammans med nästan 20 andra cyklister i en sub-grupp (Fredrikshofs sub 11A) gjorde det definitivt både trevligare och lättare. Vilken skillnad det sedan blev att cykla 30 mil med draghjälp av varandra!

Dock var jag rätt morgontrött första timmarna ner mot Jönköping. Jag var också lite småfrusen och kände att jag inte riktigt vaknade till liv. Att det var motvind gjorde inte mig så mycket, eftersom vi låg i belgisk kedja stora delar av sträckan, och benen kändes pigga.

Backarna ner mot Huskvarna, med härligt landskap och natur, gjorde att jag vaknade till liv och när vi passerade depån i Jönköping (utan att stanna) kände det bra även i knoppen. Sedan rullade det på med bra snittfart (30,5 km/h höll vi i snitt genom sjön)

Första depå-stoppet blev sedan i Fagerhult där blåbärssoppa, saltgurka och bullar satte fint. Sedan rullade det på bra runt hela sjön. Det kändes häftigt att kunna jämföra känsla för ett år sedan, då jag var avsevärt tröttare, och tänka på vilka framsteg jag gjort.

Efter andra depå-stoppet i Karlsborg var drygt 20 mil körda och mindre än 10 mil kvar till mål, vilket motsvarar en vanlig lördagsrunda med Fredrikshof från Farsta. Inga problem! Jag var med i den belgiska kedjan hela tiden och drog även flera gånger när vi t.ex. låste kedjan i backar. En häftig känsla att känna att krafterna finns och att träning ger resultat!

Det var först när vi passerat sista kontrollen i Medevi som jag började känna mig lite groggy. Dock efter en bars och några plättar (!) var jag på banan igen och det var en så skön känsla att rulla in i mål efter 10 timmar och 13 minuter. God marginal till vårt mål, med andra ord.

Jag har dock inte beslutat mig för ännu om det blir en ny Vätternrundan 2012, men lite sugen är jag ju på att sikta på en sub 10-grupp nästa år, speciellt när rulltiden, exkl. pauser, endast låg på 9 timmar och 39 minuter...

Hjälpledare Roffe, Petter och Anders laddade vi starten!

En glad Thomas vid depå-stoppet i Fagerhult.

Patrik redo efter depå-stoppet i Fagerhult.

Flera deltagare i sub 11 A med ledaren Ove, som såg till att vi höll igen i backarna.

Se alla foton i mitt album på Facebook

Redo för Vätternrundan

Efter morgonens korta tur på 3 mil för att känna av formen inför Vätternrundan känner jag mig både laddad och redo. Formen känns bra och att köra i en sub 11-grupp ska inte vara några problem. Vädret verkar ju också bjuda på uppehåll på lördag, förutom möjligen någon regnskur i Jönköping.

Är grymt nöjd med att ha lyckats få ihop totalt 265 mil från april och fram till i dag. Resan till Mallorca i början av april hjälpte till, men jag har också cyklat mer nu i vår här hemma i Sverige jämfört med för ett år sedan.

Klockan 4.04 startar min subgrupp på lördag morgon. Jag har startnummer 16695 och för er som vill följa mig på sms (kostnad 30 kr) går det skicka ett sms till 72700 med texten "VR 16695".

Ses vi i Motala?

Varmaste cykeldagen hittills i år

Även cyklar behöver vila...

I dag tänkte först åkt med Gruppetto-gänget från Slagsta, men efter kunskap om att deras snitt skulle ligga på cirka 32 kmh/h, valde jag istället Farsta, för en tur på ca 29 km/h istället. Visst fixar jag 32, men vill även cykla en tur i morgon och inte vara helt död, vilket jag heller inte är nu i kväll, snarare riktigt pigg... Kanske valde fel? ;-)

I alla fall blev det årets hittills varmaste tur (ej Mallis medräknat). Jag svettades något enormt, även när pulsen var låg. Kanske drack jag för lite...

Efter sedvanliga lördagsturen (med avstickare via Årsta Havsbad) blev det besök på Sköndals konditori med Anders E, en av deltagarna i Sub 11A som jag ska köra Vätternrundan med. Trevligt!

Sedan åkte jag direkt till sol och picknick med vänner på Smedsuddsbadet. Trevlig det också!

Kan en sommarlördag bli bättre? Ja, just det, jag blev visst 36 år idag... Känner mig som 25....

Många cyklister som ville köra från Farsta i morse.

Uppdelning i två grupper. Jag följde med gänget som tog vägen via Årsta havsbad.

Paus i skuggan med Anders på Sköndals konditori.

Nöjd efter lasagne och cola.

Besök på velodromen i Falun

På vägen hem från Dalarna och Siljan Runt passade jag och Anette på att ta ett snabbt besök i Velodromen i Falun. Nästa gång jag kommer hit vill jag testa att cykla!

Fem plus till Siljan Runt

Laddad inför starten.

I går eftermiddag hämtade Anette upp mig och cykeln på Hägerstensåsen för vidare färd upp mot Mora. Efter en god natts sömn var det i morse dag att starta Siljan Runt. (Första gången för mig!).

Loppet kan bara sammanfattas i två ord: Fem plus! Suveränt väder, trevligt sällskap, vacker natur och grymt bra organiserat. På grund av värmen hade även arrangörerna satt in en extra vätska-kontroll. Eloge! Kall saft smakar smakens i värmen!

Är också nöjd med snittet: Jag och Anette hade sällskap hela turen och hamnade på 29 km/h. Nu väntar grillning i kväll. En perfekt avslutning på en lyckad tur.

Anette är redo för Siljan Runt.

Starten vid Sollerö kyrka.

Lidingö-gänget från Fredrikshof, som siktade på fem timmar på Siljan Runt.

Marie, Lars-Åke, Anette och Eva.

Anette på de fina vägarna i Dalarna.

Vilken grymt härlig natur!

Kort paus på första depån.

Blåbärssoppa.

Midsommarstång (?) vid korvdepån.

Backe innan korvdepån.

Anette, Eva och Marie käkar korv.

Siljan!

Underhållning vid sista depån.

Alla köar för kaffet.

Njuter i solen innan sista 1,3 milen.

Lars-Åke och Anette vid målet i Sollerö.

Gott käk efter målgång!

Alla deltagare fick en Dalahäst som medalj.

Att utmana sig själv!

Paus vid bensinmack i Enköping.

I vanliga fall när jag kör klungkörning med Fredrikshof brukar farten ligga på ca 28-30 km/h i snitt, vilket ligger i linje med farten vi kommer att hålla på Vätternrundan (sub 11).

Därför var det en bra utmaning när jag i dag följde med ett Fredrikshofsgäng på en cykeltur runt delar av Mälaren (via Södertälje-Strängnäs, Enköping, Bålsta) och jag på förhand visste att snittet skulle ligga på ca 30-32 km/h. Men det gäller att utmana sig själv!

Kl. 04.35 i morse samlades vi ett gäng på nio cyklister vid Västerbrons fäste vid Hornstull. Efter några minuter kom gänget på fyra personer som cyklat från Barkarby, så totalt blev vi 13 cyklister som sedan drog iväg mot Södertälje och vidare västerut.

Att starta så här tidigt på morgonen har både sina för- och nackdelar. En stor fördel är att det är så lugnt på vägarna. Nästan ingen biltrafik alls! Samtidigt är det bra att få testa hur formen är tidigt på morgonen, eftersom starten i Vätternrundan går redan klockan 4 på morgonen. En stor nackdel är givetvis att man är lite trött, i alla fall innan benen och kroppen hunnit vakna till liv.

Fram till Strängnäs rullade det på bra och jag kände att det funkade bra. Vi hade bitvis motvind, men också en del medvind. När vi, några mil senare, kom fram till första riktiga stoppet i Enköping var jag rätt trött, så en vila på en stund tillsammans med en halvliters cola och en kexchoklad satt perfekt.

Men att fortsätta cykla hela vägen tillbaka till Stockholm kändes lite för tufft, samtidigt som jag vill ha en del krafter kvar till Siljan Runt på lördag, så jag och Petter (som är en av dem jag kommer cykla sub11A på Vätternrundan med) bestämde oss för att hänga på fram till Bålsta och sedan ta pendeln hem. Ett klokt beslut med tanke på att snittfarten fram till Bålsta låg på 32,6 km/h (!)