Härlig cykelhelg

En kort paus på vägen till Gustavsberg, med min nya ryggsäck som jag köpte på Cyklotekets rea häromdagen.

Söndag kväll och helgen kan summeras med mycket cykling. På lördagsförmiddagen var det dags för en ny runda med Fredrikshof från Farsta. Lite kyligt och kallt på morgonen så jag funderade på att ta en långärmad cykeltröja över den kortärmade med armvärmare. Men framme vid Farsta simhall vid 10-tiden tittade solen fram och det blev en skön och behaglig runda med runt 30 km/h i snitt under cirka 8 mil. (Totalt nära 10 mil cykling ifall jag räknar med vägen till/från Farsta och hemmet.)

Några minuters vila efter en fartlek. :-)

Kort paus efter fartlek nummer 2.

Halvvägs fikade vi på Café Grindstugan. Skönt att sitta i solen en stund och njuta de sista dagarna av sommaren. (På onsdag går vi ju in i september månad)

Solig fikastund med Fredrikshof vid Café Grindstugan.

I dag, söndag, blev det en ny cykeltur. Dock betydligt lugnare än Fredrikshofs-turen. Jag och Christian hade bestämt oss för att cykla ut till Gustavsberg där det var Öppna ateljéer och där Otto höll i caféet. Vid 10.30-tiden mötes vi upp i Hökarängen och sedan tog vi en lugn och behaglig tur ut.

Tycker Christian kämpade på bra med tanke att han inte har någon racer och således fick kämpa mer i backarna.

Christian på bron över Skurusundet.

Framme i Gustavsberg blev det Ottos kryddiga tomatsoppa och gott surdegsbröd till, och sedan tog vi en rundtur i ateljéerna och träffade på flera bekanta. Kul! Så det blev bulle och kaffe tillsammans innan det var dags att cykla hem igen.

Kryddig tomasoppa och surdegsbröd.

Frida, Peter och Niklas.

På väg hem när vi cyklade över pendeltågsrälsen vid Saltsjö-Duvnäs fick jag punktering på bakdäcket. Typiskt! Med efter att ha fått två (!) punkteringar under rundan med Martin för ett par veckor sedan, hade jag vanan inne och det gick rätt fort att byta slang - med god assistans av Christian. Tack! :-)

Till saken hör att jag även fick byta slang på framdäcket när jag tidigt samma morgon skulle pumpa däcken vid bensinstationen, eftersom ventilen flög iväg och försvann. Detta gjorde att jag hade gjort åt båda mina slangar (som jag hade med mig) och därför tog vi och cyklade via Sickla och Hammarby Sjöstad hem, för att få asfalt hela vägen och undvika nya punkteringar. Ibland har man otur.

Trots detta, är jag grymt nöjd med helgen som slutar på totalt runt 17 mils cykling!

Glafsfjorden Runt - check

Precis efter målgången.

I dag var det dags för mitt tredje motionslopp (efter att ha genomfört Roslagsvåren och Vätternrundan), nämligen Glafsfjorden Runt, som anordnas av Arvika IS och, som har start och målgång går i Arvika.

Jag var anmält till mellanbanan (86 km) och var lite oroligt innan start hur det skulle gå, med tanke på mitt knäproblem. Men det gick förvånansvärt bra! Lydde rådet från min sjukgymnast att ta Voltaren (både före och under loppet), vilket gjorde att jag inte fick ont! Skönt!

Starten gick kl. 10.00 och i god tid var jag på plats för hitta rätt, hämta nummerlapp m.m. Tror faktiskt det var första gången jag var i Arvika (!). Vi var uppskattningsvis ett 70-tal deltagare som var anmälda och alla startade samtidigt.

Innan starten.

Alla deltagare på plats.

Jag valde att köra i en mastersgrupp/farthållargrupp, som skulle hålla 27-28 km/h i snittt. Under resans gång blev vi fler och fler i gruppen. Kanske några som ångrade sig och valde mellanbanan istället för den långa?

Pratade med flera i gruppen och fick lite kunskap om hur det ser ut med cykelklubbar i Värmland. Förutom Arvika finns det cykelklubbar i Skoghall och Karlstad. Men i norra Värmland (där jag är ibland på besök) finns det ingen klubb alls, tyvärr. Annars hade det ju varit kul att hänga på någon tur - om det funnits någon klubb där. Arvika har organiserade turer på söndagar, men det blir ju lite sent, och får lång bort, om jag ska tillbaka till huvudstaden samma dag.

En tjej i klungan hade en Fredrikshof-tröja på sig. Kul, tänkte jag, men det visade sig att hon fått tröjan av en bekant som varit medlem i Fredrikshof. Själv hade hon aldrig varit medlem i Fredrikshof. Falsk marknadsföring. ;-)

Fredrikshofs klubbtröja vs. Arvika IS klubbtröja. Vilken är snyggast?

Mellanbanan som precis gick runt Glafsfjorden (varken mer eller mindre) var härligt kuperad. (Här kan du se banprofilen). Många uppförsbackar, men också många sköna och snabba nedförsbackar, samt tre depåer (efter 20, 50 och 72 km), där vi gjorde korta stopp för påfyllning med sportdryck, bulle och saltgurka.

Andra depåstoppet vid Hillringsbergsparken (efter 50 km).

När vi närmade oss målgång och det var knapp en mil kvar kände jag mig riktigt pigg och hade kraft kvar i benen, vilket gjorde att jag drog ifrån gruppen och körde själv de sista kilometerna. Riktigt skönt att bara gasa på och vara riktigt andfådd när jag gick i mål med tiden 2 timmar och 57 minuter, vilket gav en snitthastighet på 29,3 km/h. Det är jag grymt nöjd med, med tanke på att jag inte vågade ge järnet förrän på slutet, med tanke på knät.

Chokladsufflé med vaniljglass är ju inte helt fel efter ett motionslopp :-)

Garmin Connect:

Glömde tyvärr pulsbandet i Stockholm, men annars finns all fakta med. Höll högre kadens än 76 i snitt, men cykeldatorn räknar med tiden när jag inte trampar, vilket jag gjorde i nedförsbackarna för att skona knät.

Träffade suverän sjukgymnast i dag

Efter att fått problem i knät igen sista biten på min och Martins cykeltur i måndags, träffade jag i dag en sjukgymnast med specialistkompetens inom idrottsmedicin; Tom Isenstein, som själv är cyklist.

Han konstaterade att jag fått löparknä, vilket är något som sällan blir kroniskt, enligt honom, men som inte går att träna bort eller få bort med hjälp av uppvärmning.

Utifrån vad jag berättade om mina besvär och när de uppstår fick jag bra vägledning och bra råd:

• Justera sadeln 1 cm uppåt eller nedåt. Däremot tyckte han inte att jag behövde tänka på vinkeln på foten när jag trampade.
  
• Kör så långa turer som det känns bra i knät. Bryt om det börjar göra ont, vilket för mig just nu är ca 8 mil under samma pass.
  
• Gör två olika stretchövningar. (En stretch för utsidan av låret och en annan för sätesmuskeln.)
  
• Ta voltaren (före, under och efter) på lördag när jag ska köra mellanbanan på 8,6 mil på Glafsfjorden Runt, för att hålla nere inflammationen i vävnaden.
  
• Kör inget längre lopp under de närmaste månaderna, så att knät hinner återhämta sig fullt ut. (Vilket innebär att jag kommer köra mellanbanan istället för långa banan på Roslagshösten.)
  
• Kadens på runt 80-90 (vilket jag har koll på sedan tidigare)

Tycker att han var suverän genom att han hade kunskap om cykling och gav mig råd och tips utifrån vad jag berättade och frågade. Är väldigt nöjd med hans vägledning.

Tips! Letar du efter en sjukgymnast som har idrottsmedicin som specialistkompetens finns en förteckning här.

Cykling inspirerar klädmodet

Som cyklist var det kul läsning att slå upp dagens Metro (s. 20) och läsa artikeln "Här är vårens hetaste trender". Givetvis hämtar modet inspiration från cyklingen!

”Vi ser fortfarande mycket tekniska grejer. Och cykling är en stor inspirationskälla just nu. Lindeberg har till exempel gjort en fantastisk kavaj som är specialkonstruerad att cykla i. Teknik i dressade plagg känns jättestort i vår. Och Thom Browne gjorde ju en hel cyklistvisning för Moncler.”

På upptäcksfärd med Martin

Efter jobbet var det dags för mig och Martin att bege oss iväg på vår andra tur tillsammans. Vi hade bestämt att cykla till Gustavsberg och vidare till Vaxholm via Tynningö och två färjor (en bilfärja och en Vaxholmsbåt) och sedan tillbaka till stan. Eftersom vi båda jobbar inne i stan sågs vi utanför Konserthuset på Sveavägen strax efter kl. 16.

Det är verkligen grymt mycket folk inne i stan, bilar och cyklister, tur att man har ringklocka (!) så det var skönt när vi kom ut från tullarna och kunna rulla på lite fortare.

I början, när vi sväng av mot Gustavsberg var det mycket uppför och det gick lite trögt, men sedan släppte det med mycket nedför med hög hastighet ända fram till bilfärjan vid Norra Lagnö. Efter en kort paus kom färjan och vi kunde fortsätta turen ute på Tynningö. Det var mitt första besök på denna, lite backiga ö, i alla fall på huvudvägen. Åtta minuter innan nästa färjan skulle avgå från Norra Tynningö till Vaxholm var vi på plats. Snacka om bra timning!

Passade på att provcykla på Martins Cervelo innan färjan gick. Vilken grym cykel! Grymt lätt att cykla på, och jag som tyckte att min racer var snabb och lätt. ;-)

På Vaxholmsfärjan började vi snacka med killen som skötte landgången och biljettförsäljningen. Han visade sig också vara en cyklist som cyklat Vätternrundan, tillsammans med ett gäng från jobbet, som också siktade på Roslagshösten. Kul!

Efter Vaxholm rullade det på bra med hög snitthastighet. Martin drog och jag låg bakom. Tyvärr råkade jag cykla på någon hålighet i marken eller något, vilket resulterade i en punka på framdäcken. Efter en stunds meckande var vi tillbaka på banan och passerade Norrtäljevägen.

Vi cyklade lite fel en kort bit och hamnade på en grusväg. Och vad händer då! Jo, jag får punktering nummer 2 (!) på samma däck. Snacka om maximal otur. Men denna gång gick de fortare att byta slang. Hade ju vanan inne! :-) Och god assistans från Martin.

Sedan rullade det på rätt fort in till stan, via en skön avslutade tur ute på Norra Djurgården (Stora skuggan), även om jag var rätt seg i benen/kroppen på slutet...

Fick lite känningar i knät sista biten, och efter att vi skilts åt blev det grymt lugn färd hemåt. Rullade i princip hela vägen hem sista 8-9 km eftersom jag hade ont i knät. Dock långt ifrån lika ont som på Vätternrundan och nu, efter att ha vilat en stund hemma, känns det genast bättre.

Ser redan fram efter vår nästa gemensamma tur!

Strax dags att kliva på bilfärjan till Tynningö.

På bilfärjan.

Framme på ön.

Max 50 km/h!

Väntar på Vaxholmsbåten.

Martin med sin Cervelo.

Det går att betala med kort på Vaxholmsbåten!

Framme i Vaxholm.

Dammrea på Sportson

Efter att ha blivit tipsad på Fredrikshofs forum om att Sportson på Kungsholmen har 20 procent dammrea (!) på grund av reparationer efter en vattenskada, gav jag mig dit på lunchen i går. Och mycket riktigt. Hela butiken var täckt med ett tunt lager damm.

Dock var det inget speciellt jag behövde (efter att ha utnyttjat mitt presentkort på Cykelcity i tisdags, tillsammans med 10 procents Fredrikshofs-rabatt, och köpt bland annat nya skoskydd), så det blev bara ett par Maxim sportbars. Givetvis hade även dessa ett tunt lager damm runt sig, men det ju enkelt att sopa bort.

Gillar cykelrea. Snart var det ju ett år sedan jag köpte min racer på Cyklotekets rea med 20 procents rabatt. Min första racer (Nishiki Criterium) och den håller bra ännu, även fast jag är sugen på en dyrare och snabbare cykel. Det får bli en framtidsinvestering!

Fika och sällskap är halva nöjet

Att vara ute själv och cykla är både bra träning och kul. Men att ha sällskap på cykelturen och dessutom ta en fika är ännu trevligare.

I kväll blev det en tur med grannen Mats. Vi såg utanför huset och tog samma tur som förra gången vi var ute och cyklade (ut på Ekerö), men i dag valde att göra turen motsol, istället för medsols. :-)

Måste säga att jag föredrar att börja på detta sätt och avsluta med färjan och sedan bara 8 km hem.

Det blev en behaglig och lugn tur med mycket snack när vi cyklade via Gröndal, Alvik, Brommaplan, Ekerö C och sedan hem via Slagsta-färjan.

I färjelägret på Ekerö-sidan valde vi att stanna till och ta en fika på Jungfrusunds café.

Och det är ju det som är halva nöjet med att cykla; att fika och ha sällskap.

Det blev mycket cykelvägar i dag, vilket var rätt smart med tanke på att vi cyklade i bredd nästan hela turen och snackade.

Glafsfjorden Runt

Satt på balkongen och njöt i fredagskväll efter jobbet med nya numret av Kadens. Lycka! Började kolla på listan över motionslopp veckorna framöver, och hittade Glafsfjorden Runt som är ett lopp som går från Arvika den 21 augusti (då jag kommer att vara i Värmland), och har tre olika banor.

Korta banan (33km)
Mellanbanan (86km)
Långa banan (155km)

Så nu har jag anmält mig!! :-)

Eftersom jag tänkte köra den långa rundan på Roslaghösten i september (14 mil), och inte vill slita på knät i onödan (för säkerhets skull) så valde jag mellanbanan, samt eftersom det var organiserat med "farthållare" på mellanbanan, vilket jag föredrar. Mycket roligare att köra i klunga tillsammans.

Detta ska bli grymt kul! Någon mer som ska dit?

Äntligen ny lördagsrunda med Fredrikshof

Efter sommar- uppehållet från lördags- träningen från Farsta simhall med Fredrikshof var det i dag dags igen att bege sig ut. Väderprognosen lovade mindre regn (0,1 mm eller nåt) så jag tog varken med mig regnjackan eller skoöverdragen.

På vägen hemifrån såg jag Anette cykla en bit bort så det vara bara att cykla ikapp för att få sällskap fram till simhallen, där det var flera bekanta ansikten från vårens turer. :-)

Fram till Grindstugan var det gråmulet, men uppehåll, och precis när vi kommit fram kom de första regndropparna, vilket gjorde att det var alldeles utmärkt att stanna till för en macka och kaffe. Efter Grindstugan var det regn i precis under hela turen, men det var rätt varmt, vilket gjorde att det funkade bra. Även fast jag saknade min regnjacka och skoöverdrag ...

Gillar verkligen min Garmin Edge 705, men jag gillar inte att jag inte kommer ihåg att starta och stoppa tid- tagningen. Eftersom turen hemifrån till/från Farsta går lite lugnare, tänkte jag det vore kul att se hur snabbt vi körde under den 8 mil långa gemensamma turen. Men jag glömde både att trycka på "lap" när vi kommit tillbaka och även glömde jag att trycka på "starta" efter fika-pausen. Får bli bättring på detta!

Så fakta i Garmin Connect är inte riktigt rättvis. Vi snittade på runt 30 km/h under vår gemensamma tur, vilket kändes grymt bra. Och totalt cyklade jag 10 mil i dag. Men det bästa av allt: Jag har inga problem alls med knät! :-)

Fikapaus på Grindstugan.

Älg på cykelbanan (!)

Efter två veckors vila från cyklingen, på grund av förkylning, men även för att vila knät, gav jag mig i kväll ut på min favorittur på Ekerö.

Det gick trögt i början - motion är verkligen en färskvara (!), men sedan efter knappt någon mil släppte det och jag fick upp både bra fart och kadens från Alvik och vägen ut på Mälaröarna.

Halvvägs på cykelbanan vid Ekerövägen vid en sväng och liten skogsdunge stod en älg (!) mitt i cykelbanan och tuggade på en gren. Jag blev lite paff, så jag stannade till och hann fundera några sekunder på ifall jag skulle våga mig förbi. Var dock inte snabb nog att ta upp mobilkameran. För två sekunder senare kom en annan cyklist från motsatt håll, vilket gjorde att älgen snällt gick tillbaka in i skogen, och det vara bara att cykla vidare.

Bestämde mig för att ta en kortare tur i kväll, främst på grund av att jag ville känna av hur knät skulle reagera, men även för att jag hade tvättstugan.

Så vid Tappströmsbron svängde jag av mot Ekerö centrum och sedan tog jag färjan hem via Slagsta.

Väl hemma kan jag konstatera att det gick riktigt bra. Inget ont i knät, så nu på lördag blir det äntligen en ny lördagstur med Fredrikshof från Farsta. Har ju inte blivit en enda tur med dem i juli, eftersom jag behövt vila mig, men även eftersom jag varit bortrest och inte hemma på lördagarna.

Känner verkligen att jag saknat att cykla. Det är både bra motion, samtidigt som man får chansen att njuta av sommaren.

Nu hoppas jag på uppehåll på lördag!